Stalpets historia
I socknen finns kvarnar som daterats till 1200-talet. Den kvarn som anlades vid Stalpet är med all säkerhet av betydligt yngre datum. Det fanns enklare belägna vattendrag att stävja än Stalpet.
Känt är att det funnits två större och ett mindre vattenhjul som drev ett par stenar, en stålsikt och ett verk för korngryn. Samtida bilder visar att kvarnen byggts till i olika omgångar och tillslut liknade ett lappverk.
Det berättas att det sällan var vattenbrist vid Stalpets kvarn. Under torkperioder då andra kvarnar stannade, då körde bönderna till Stalpet för att mala. Vid sånna tillfällen var kvarnen igång både dag och natt.
1923 upphörde kvarnen i och med att en mindre kraftstation uppfördes. En tunnel byggdes från dammen och ett runt hål syns fortfarande i stämmet.
Tre år senare lät dåvarande ägaren bygga en generatortub. Anläggningen köptes 1932 av Smålands Kraft och utvecklade stationen på andra sidan landsvägen. Bolaget innehar den ännu och ger gott tillskott av elström.
Landsvägsbron byggdes i slutet av 1920-talet och är beläget 20 meter över Svartåns yta.
Caféet byggdes på 1930-talet och har sedan byggts om och till i flera omgångar.
Vattenfallet Stalpet
Anebys största sevärdhet är Stalpets vattenfall som kastar sig 20 meter ner i en kanjon. Ordet stalp betyder stup eller brant och det stämmer väl in på södra Sveriges högsta vattenfall.
Svartån, som börjar vid Svarte källa på Smålänska höglandet, rinner mot norr vilket är mycket ovanligt för de större vattendragen som har upprinnelse i trakten.
Helt klart är att ån tidigare användes som farled och Stalpet var en bra förskanskning, längre kom man inte med sina flyttyg. I själva kanjonen har man funnit stenåldersverktyg och tanken har framförts att bosättning har skett. Denna hypotes är knappast trolig, ett försvar mot fiender är ganska svårt. Något som däremot är fullt möjligt är Stalpets kanjon kan ha används som kultplats av stenåldersfolket.
